Två dagar i New Delhi

Vi vet inte vad vi hade förväntat oss, men vi hade inte förväntat oss mycket. Ändå har New Delhi hittils i viss mån underträffat våra förväntingar. Här kryllar av mänskor, det luktar illa på många ställen, luften är så skitig att det som kommer ut ur näsan när man snyter sig är svart, och man måste tävla om rum på gatorna med cyklar, kossor och rickshawn. Dessutom kan man inte gå många meter utan att bli påhoppad av någon som på ett eller annat sätt försöker lura en. Men vi tar det som en upplevelse och tycker det är jätte spännande. Man blir hela tiden lite mer van vid staden och allt verkar sakteligen mycket bättre. Snart kanske vi till och med tycker om Delhi:-)

Men vi kan nog konstatera att åtminstone den första dagen var för oss en mindre kulturchock. När vi landade kl. 6.50 i Delhi (finsk tid typ 3 på natten) var vi ganska trötta men ivriga. Vi fick vårt baggage utan problem och på flygfältet möttes vi av en man med en skylt där det stod “Andreas Michelsson”. Denna man körde oss till vårt hotell i en bil som vi först tyckte såg lite skranglig ut, men som vi senare har förtsått egentligen var ganska fin. Här i Delhi finns bilar, rickshawn och andra “fordon” som verkar mycket värre...Färden till vårt hotell Smyle Inn gick smärtfritt, men det var när vi steg ur taxin i Parharganj-området som den lilla chocken började. Den lilla sidogränden (typ 1,5 meter bred!) som ledde in till hotellet var ganska skum och i början av gränden fanns ett par urgröpningar i väggen som används som “gatupissoar”. Lukten var alltså därefter. Hotellet fanns långt inne i gränden och vi är väldigt glada att vi bestämde oss för att betala i förväg för hotellets egen taxi, annars skulle vi nog aldrig ha hittat fram.

Hotellet i sig är helt ok, trots lite yrsel i början. Vi fick först ett rum, men måste efter en stund byta till ett annat. Och det är vi egentligen glada för. I det första rummet fick man nämligen sällskap av duvor som kucklade utanför fönstret. De kucklade i ett och skrapade med sina klor mot fönstret och det lät som om de var påväg in hela tiden. I det nya rummet hördes inga duvor och man kunde sova lugnare. Det var till och med så “lugnt” (från gatan hörs konstant en massa ljud) att vi sov i 15 timmar! Det verkar som om det hektiska livet i Delhi och den lilla kulturchocken gjorde oss trötta.

Under vår andra dag i Delhi gick vi runt på stan. Vi tog oss först till tågstationen Nizammuddin, eftersom vi kommer att åka till Agra imorgon för att se Taj Mahal. Vårt tåg avgår 7 på morgonen så vi tänkte att vi besparar oss en hel del problem om vi tar reda på var stationen ligger i förväg.

I närheten av stationen ligger Humanyums Tomb som vi tänte att vi skulle kunna se när vi var där. Humanyums Tomb är en lite liknande grav som Taj Mahal. Den största skillanden till Taj Mahal är den röda färgen, som kommer från att den är byggd av röd sandsten, medan Taj Mahal är av vit marmor. Därefter vandrade vi omkring, och både såg och blev påsedda en hel massa. Det verkar som om indierna tycker att vi står ut ur mängden när vi går längs de stora vägarna där inte många andra turister verkar röra sig:-)

Efter dessa två dagar här i Delhi kan vi konstatera att det inte kanske är riktigt så farligt som vi först upplevde det, men att Delhi nog kanske inte är den allra mest turistvänliga staden. Vi har märkt att det egentligen är skönast att vandra omkring på de icke-turistiga ställena eftersom man då får vara i lugn och ro från alla som försöker pissa en i linsen. Dessa typer är nämligen otroligt talrika i närheten av turistattraktionerna. Som tur hittar man alltid ibland plaster där man i lugn och ro kan uppleva staden. Efter den första chocken har bilden blivit bättre och vi har en bra plan över allt vi ännu vill se här. Imorgon blir det som sagt Taj Mahal, på fredag södra Delhi och på lördag tar vi Red Fort och Jama Masjid moskeen. På söndag far vi ju sen redan till Kathmandu. Vi ser redan fram mot den rena luften och naturen på vår hajk till Everest!

Tyvärr får vi inte upp bilder nu, men vi försöker så fort som möjligt.

6 timmar kvar!

Jeee!!! Snart åker vi!

Vårt flyg lyfter idag klockan 20:05! Bara sex timmar kvar!

Nästa gång vi hör av oss, kommer vi antagligen vara i ett livligt Delhi!

Gott nytt år till er alla!

3 dagar kvar!

Kära familj och vänner,

om 3 dagar bär det av på vårt stora äventyr till Asien som vi så länge har planerat och pratat om. Vem hade trott att den 28 december skulle komma så här fort? Hela hösten har vi förberett oss; köpt utrustning, gått in våra vandringsskor, fixat visum, läst Lonely Planet, m.m. Vi har kämpat i skolan och på jobbet för att kunna lämna allting och fara iväg med gott samvete. Och plötsligt är det 3 dagar kvar! Snart har väl ett knappt halvår gått igen och vi är i mitten av maj, då vi förmodligen kommer hem...

Men innan vi når maj månad, ska vi hinna uppleva och se en massa. Och vi vill att ni alla ska ha en chans att uppleva det tillsammans med oss och kunna följa med våra äventyr så gott det går. Därför har vi idag startat denna blogg. Här kommer vi så ofta som möjligt att rapportera från vår resa och lägga upp bilder. Här berättar vi om allt det vackra, hemska, otroliga och spännande som vi antagligen kommer att få vara med om. Här kan vi dela allting med er alla, som vi kommer att sakna på vår resa.

Vi vill börja med att klargöra för er hur vår reseplan preliminärt ser ut:

• Helsingfors - Delhi (28 december 2009)
• Delhi - Kathmandu (3 januari 2010)
• Mount Everest Base Camp (3 - 18 januari 2010, vandring)
• Kathmandu - Bangkok (18 januari 2010)
• Thailand
• Cambodia
• Vietnam
• Laos
• Kina (april 2010)
• Peking - Ulanbataar - Moskva - Helsingfors (transsibiriska järnvägen, maj 2010)

Som ni märker finns det inga exakta datum efter den 18 januari 2010. Och det är så vi vill ha det. Det här kommer till en stor del att vara en resa där vi "go with the flow" och tar oss vidare "fiiliksen mukaan". Det kan hända att planen ändrar och att vi gör något som vi inte alls hade tänkt göra. Det kan hända att vi hoppar över något ställe och stannar längre någon annanstans. Och det gör ju ingenting. För vi har bara våra ryggsäckar, oss själva och 4½ månad av fritid att tänka på!