Laos - Tubing i Vang Vieng och meditation i Vientiane

Vang Vieng

Som ni kanske har sett på våra bilder så åkte vi till den lilla staden Vang Vieng efter vårt äventyr på Gibbon Experience. Vang Vieng är ett lite konstigt ställe. Det finns nämligen endast en orsak att åka till denna by i Laos och det är det så kallade tubandet. Tubing går ut på att man sitter i ett stort uppblåst bildäck, flyter ner för en flod och stannar vid de många barer som har byggts upp längs med floden. Det här konceptet startades någon gång på 90-talet och sedan dess har det naturligtvis lockat en massa unga, festglada backpackers. Själva staden består endast av små hotell och restauranger, något annat finns det verkligen inte. De flesta restaurangerna visar av någon underlig orsak TV-serien Friends dygnet runt och en massa mänskor sitter faktiskt på dessa restauranger och bara stirrar på TV-skärmen. Konstigt tyckte vi, men provade ändå på lite “spagetti bolognese” + Friends en kväll:-)

Att tuba var roligt, men visst kändes det ju lite absurt att flyta ner för en flod i en bilring mitt i ingenting. Många barer hade höga gungor och rep som man kunde svinga sig i vattnet med. Vi provade på detta ett par gånger, men insåg snabbt efter ett par öl och några “free shots”, som erbjöds av varje bar, att det kanske var bäst att hålla sig borta från lianerna. Det var också intressant att se hur mycket droger det tycks röra sig på detta ställe. En bar hade t.ex. en meny med b.la. “mushroom shake”, “hash brownies” och extacy. De gjorde verkligen helt öppet reklam för allt det här. Vi höll oss naturligtvis till vår BeerLao, men vi såg många som inte gjorde det. Sorligt.

En dag av tubing räckte bra för oss. Så den andra dagen i Vang Vieng hittade vi trots allt på att aktivera oss på något sätt och bestämde oss för att hyra cyklar och cykla till en närbelägen grotta. När vi tubade råkade vi träffa på Mikko och Kirsi, som vi hade lärt känna på hotell Smyle Inn i Delhi, och de bestämde sig för att komma med på vår cykeltur. På ganska skrangliga cyklar cyklade vi alla fyra några kilometer utanför stan och kom till en enorm grotta där man kunde gå omkring för sig själv. För att ge er lite perspektiv, så kan vi berätta att man kunde gå in på ett ställe i grottan och gå omkring i ca 45 minuter innan man kom ut på ett annat ställe. Det var kolmörkt i grottan och vi var glada att vi hade ficklamopor med oss. Nära grottan fanns det också en liten lagoon där man kunde simma och svalka sig, vilket var skönt efter cykelturen. Det var alltså en både spännande och avkopplande upplevelse!

Vientiane

Efter tre nätter i Vang Vieng hoppade vi igen på bussen och tog oss till Vientiane, Laos huvudstad. Den här gången åkte vi fem timmar med en lokal buss och vi blev positivt överraskade. Det var visserligen lite trångt och bussen stannade med några minuters mellanrum för att plocka upp mänskor, men det fanns inga hönor eller andra djur (som man kanske någon gång föreställer sig), det var svalt och behagligt i bussen och vi höll oss helt i tidtabellen. I Vientiane hittade vi ganska snabbt ett prisvärt hotell och kunde sedan börja utforska staden. Det här resandet börjar verkligen gå på rutin! Vi hoppar på en buss ungefär var tredje dag, hittar ofta snabbt billiga men tillräckligt snygga hotell, cyklar eller går runt i staden ett par dagar och så bär det vidare igen.

Vientiane är en liten stad, med endast drygt 200 000 invånare. Jämfört med resten av Laos, som domineras av landsbyggd och små hyddor gjorda av trä och bambu, är det här dock en relativt stor stad med fina hus och mycket franskt inflytande. Tyvärr blev vi båda lite sjuka i Vientiane, vilket gjorde att vårt turistande i staden förblev ganska småskaligt. Efter den första natten fick Andy spysjuka, så han låg på hotellrummet och vilade hela dagen. Vilken tur att vi hade TV med internationella TV-kanaler:-) Jessica tog det också mest lugnt, men bestämde sig ändå för att delta i ett gratis meditationstillfälle på eftermiddagen som planerat. Meditationen ägde rum i ett tempel ett par kilometer utanför staden, dit Jessica hittade efter mycket sökande och en lång och svettig promenad. I templet berättade en buddhistmunk först för de ca 20 västerlänningar vad meditation går ut på och sedan fick de själva öva sig på denna form av konst (meditation är en konstform enligt munken). De gjorde först en sittande meditation. Man sitter alltså på en hård dyna på golvet med benen i kors, stänger ögonen och koncentrerar sig på “något”. “Något” kan vara vad som helst, huvudsaken är att man lyssnar till sina sinnen och blir fullt medveten om sig själv och sin omgivning. Jessica blev mest medveten om hur svetten rann på ryggen i den nästan 40 gradiga hettan och hur benen snabbt domnade i skräddarställningen, och hon tyckte att det var lite svårt att koncentrera sig under dessa 25 minuter av sittande meditation:-) Den andra formen av meditation, gående meditation, gick lite bättre. Det går ut på att man sakta går omkring, tar ett steg i taget och för varje steg lyssanar till sina sinnen och tänker efter vad man känner. Igen är målet att bli fullt medveten om sig själv och sin omgivning. Man skall kunna förstå sitt eget medvetande, bli fri från det och på det sättet kunna styra sitt medvetande och sina känslor. Jessica ansåg att detta är lättare sagt än gjort och insåg att man antagligen måste träna i flera år för att bli bra på meditation... Ingen större framgång inom meditation alltså, men det var än en gång en rolig och annorlunda upplevelse.

Den andra dagen var det sedan Jessicas tur att bli sjuk och få problem med magen. Det gjorde inte så mycket eftersom vi skulle åka vidare samma dag, men Andy fick ändå spendera en förmiddag för sig själv på stan. I aningen svagt tillstånd tog vi oss slutligen till flygfältet för att lämna Laos. Flyget gick bra och vi var glada att anlända till Siem Reap i Kambodja på ett par timmar istället för att sitta på en buss i ett par dygn. Vi tog oss snabbt till ett passligt hotell för att få vila och bli friska. Vi behövde ju ordentligt med energi för att börja utforska ännu ett nytt land!